No air

Vi stannade till på stadens mysigaste trädgårdscafé på väg hem efter en ovanligt jobbig skoldag, puh världens mest oväntade salstenta. Här är det tydligen kvantitet före kvalitet som gäller, läraren njöt dessutom av att se alla panikskriva sista timmen och så blev det också, paanik! Aja bara att hoppas på det bästa! Deet löser sig är mitt nya måtto, bevisat även idag då jag fick ett roligt samtal..blir så glad av att det finns så snälla människor där ute!

Önskar nu att jag lite snabbt kunde ta mig till det gula huset i skärgården och stanna där ett par dagar, luften står stilla här!